| Next revision | Previous revision | ||
| delaval [2024/02/07 10:19] – Migrated from Foswiki (v1.56) IngvarArvidsson | delaval [2026/09/13 16:08] (current) – external edit 127.0.0.1 | ||
|---|---|---|---|
| Line 1: | Line 1: | ||
| + | ====== | ||
| + | |||
| + | ====== Aktiebolaget de Lavals Ã…ngturbin ====== | ||
| + | |||
| + | ===== Inledning och bakgrund ===== | ||
| + | |||
| + | Gustaf Patrik de Laval (1845-1913) föddes i Orsa och var son till en lantmätare och officer. Han tog studenten i Uppsala 1863 och avlade tre år senare examen tid KTHs föregångare Teknologiska Institutet. Därefter doktorerade han i Uppsala i kemi med examen 1872. Ã…r 1876 anställdes han vid Klosters bruk där hans uppfinningar separatorn, ångturbinen och Laval-munstycket kom till. | ||
| + | |||
| + | ==== Världens första ångturbin ==== | ||
| + | |||
| + | De Laval hade redan 1876 börjat skissa på en turbinlösning till sin andra viktiga uppfinning, separatorn, men det skulle dröja till 1883 innan den förverkligades. Det blev en ren reaktionsturbin efter samma princip som Herons ångkula. En snabbgående- 7000 rpm -S-formad turbin drev separatorn via en vänstergängad snäcka med utväxlingen 45:1. Turbinens rotor var av mässing och 310 mm i diameter. Den här enkla turbinen blev den första industriellt tillverkade ångturbinen i världen. | ||
| + | |||
| + | Det skulle dock dröja till 1889 innan de Lavals snabbroterande enhjuliga växlade ångturbin presenterades. | ||
| + | |||
| + | I museet finns en liten modell som visar principen för den S-formade turbinen och dess snäckreduktion. | ||
| + | |||
| + | ===== Aktiebolaget de Lavals Ã…ngturbin ===== | ||
| + | |||
| + | Gustaf de Laval bildade redan 1890 ett enskilt bolag, Doktor Gustaf de Lavals Ã…ngturbinfabrik, | ||
| + | |||
| + | Bolaget grundades den 1 maj 1893 med ett aktiekapital på 1,6 MSEK och med verksamheten förlagd till nya fabrikslokaler i Jerla utanför Stockholm. Tillverkningen omfattade ångturbiner och aggregat för generatordrift, | ||
| + | |||
| + | Senare tillverkade man också *råoljemotorer* av egen konstruktion, | ||
| + | |||
| + | // | ||
| + | |||
| + | ===== Ã…ngkraftens pionjärtid i Sverige ===== | ||
| + | |||
| + | Gustaf de Lavals Ã…ngturbinfabrik var tidigt ute när Sverige elektrifierades med ångkraft, vilket man kan läsa om här: AngKraftverk. | ||
| + | |||
| + | ===== Affärsupplägg och licenstagare ===== | ||
| + | |||
| + | Gustaf de Laval skaffade sig genast licenstagare till sin nya uppfinning. Det första verksamhetsåret fick Société Maison Bréguet i Frankrike licens på de enhjuliga turbinerna liksom de Lavals eget bolag i Paris. Två år senare kom tyska Maschinenbau-Anstalt Humboldt till, nuvarande Deutz AG, liksom John Cockerill i Belgien. Runt sekelskiftet 1900 tillkom ytterligare bolag i eget namn i bl a USA och England. | ||
| + | |||
| + | Redan 1894 tillförde Bréguet ett extra turbinsteg för att ta tillvara den höga utloppsenergin från Lavalturbinen. Från 1901 byggde man flerstegs ångturbiner, | ||
| + | |||
| + | Några licenstagare: | ||
| + | |||
| + | ===== Ã…r Företagsnamn Land ===== | ||
| + | |||
| + | 1893 Société Maison Bréguet Frankrike m kolonier | ||
| + | |||
| + | Här kan man läsa den osannolika historien om dynastin Breguet som har en historisk kopplig till Sverige och Östergötland | ||
| + | |||
| + | BreGuet | ||
| + | |||
| + | 1895 Maschinenbau-Anstalt Humboldt Tyskland. Idag Deutz AG | ||
| + | |||
| + | 1895 Société de Laval, Paris Frankrike m kolonier | ||
| + | |||
| + | 1895 Société Anonyme John Cockerill Belgien och Kongostaten | ||
| + | |||
| + | 1900 English Laval Steam Turbine Co Storbritannien, | ||
| + | |||
| + | 1901 De Laval Trenton USA | ||
| + | |||
| + | Man kan notera att de Laval var tidigt ute och skapade egna dotterbolag i Frankrike, England och något senare i USA. | ||
| + | |||
| + | _Det brittiska företaget_ _Greenwood & Batley Ltd_ i Leeds sålde de Lavals ångturbinprodukter i det brittiska imperiet och dess kolonier, Kina och Japan. Man fick turbinerna genom de Lavals brittiska bolag, i tätt samarbete: | ||
| + | |||
| + | "1902 The English _De Laval Steam Turbine Co_ was said "to be practically part of Greenwood and Batley' | ||
| + | |||
| + | ==== Samarbete med ASEA ==== | ||
| + | |||
| + | AB de Laval Ã…ngturbin etablerade samarbete med ASEA redan 1888. Man bildade då ett samägt bolag, NAEA, med syfte att bygga, äga och driva elektricitetsverk. Mer om detta [[angkraftverk|här]]. De Laval kom tidigt att köpa sina elgeneratorer från ASEA. | ||
| + | |||
| + | ==== AB Zander & Ingeström - försäljningskanalen i Sverige ==== | ||
| + | |||
| + | Aktiebolaget Zander & Ingeström bildades 1898 av två civilingenjörer som tidigare varit anställda vid AB de Lavals Ã…ngturbin. Bolaget blev från starten DLÃ…s försäljningskanal i Sverige och kom att spela stor roll i spridningen av de Lavals ångturbiner över hela landet. Se vidare avsnittet om [[centrifugalpumpar|centrifugalpumparna]]. | ||
| + | |||
| + | ==== Konkurrensen växer ==== | ||
| + | |||
| + | Samtida med Gustaf de Laval utvecklade Charles A. Parsons i England flerstegs axialturbiner av reaktionstyp. Hans konstruktioner hade många steg men också lägre varvtal. En avgörande skillnad var att turbinerna kunde byggas för allt högre effekter i takt med den växande elekrifieringen. De Lavals enhjuliga turbiner hade en effektgräns på 300 till 500 hk och konstruerades ursprungligen för enskilda företag eller byggnader. Även de andra pionjärerna som Rateau, Curtis och Zoelly kom tidigt att konstruera flerstegsturbiner. | ||
| + | |||
| + | Alltför sent, omkring 1897, insåg man att Laval- turbinerna behövde utvecklas till flerhjuliga konstruktioner. Ett mödosamt utvecklingsarbete påbörjades, | ||
| + | |||
| + | Trots detta kunde man tillverka och sälja de enhjuliga maskinerna i minskande antal fram till 1953. Man kan konstatera att den första licenstagaren, | ||
| + | |||
| + | ===== Teknologier ===== | ||
| + | |||
| + | ==== Stationära ångturbiner ==== | ||
| + | |||
| + | [[enhjuligaimpulsturbiner|Enhjuliga]] impulsturbiner för stationär drift och som hjälpkraft i fartyg. | ||
| + | |||
| + | Små avancerade ånganläggningar, | ||
| + | |||
| + | MultipelTurbiner-Flerstegs impulsturbiner | ||
| + | |||
| + | Värtan | ||
| + | |||
| + | Turbinen vid [[kraftverksturbiner|Ã…gesta]] kärnkraftvärmeverk | ||
| + | |||
| + | Helsingforsturbinen | ||
| + | |||
| + | ==== Marina ångturbiner ==== | ||
| + | |||
| + | Gustaf de Laval hade skissat på ångturbiner till fartyg redan 1892, men det skulle dröja till 1915 innan man kunde presentera en gångbar lösning. Den kom fram i samband med utvecklingen av Laval Multiplerna. | ||
| + | |||
| + | {{wiki: | ||
| + | |||
| + | Ã…r 1914 beslutade svenska flottan att nästa jagarserie skulle förses med växlade ångturbinmaskiner. De Lavals Ã…ngturbin fick i uppdrag att ta fram ett lämpligt fartygsmaskineri, | ||
| + | |||
| + | Vid den här tiden var växlade ångturbinmaskinerier en ny teknik i örlogsfartyg. Det första steget hade tagits 1910 i ett handelsfartyg och ett par år senare i ett mindre amerikanskt örlogsfartyg. Det första större örlogsfartyget med denna lösning var slagskeppet USS Nevada, som sjösatts så sent som 1914. Tekniken för noggrann kuggskärning utvecklades inte minst inom det amerikanska de Laval-bolaget i Trenton, NJ. | ||
| + | |||
| + | De första fatygen med växlade ångturbinmaskiner från AB de Lavals Ã…ngturbin, | ||
| + | |||
| + | C.a 60 fartyg inom de svenska, norska och danska flottorna hade försetts med turbinmaskinerier från de Lavals Ã…ngturbin fram till mitten av 1940-talet. | ||
| + | |||
| + | En ingående beskrivning av ett sådant maskineri i de svenska stadsjagarna finns [[jagarepoken|här]]. | ||
| + | |||
| + | === Navalatom och projekt Neptun === | ||
| + | |||
| + | I mitten av 1950-talet engagerdes DLÃ… i ett projekt för atomdrivna fartyg och ledde arbetsgruppen | ||
| + | |||
| + | NavalAtom. | ||
| + | |||
| + | === Teknologier === | ||
| + | |||
| + | Teknologierna bakom de Lavals jagarmaskinerier beskrivs närmare [[jagarmaskinerier|här.]] | ||
| + | |||
| + | Teknologierna bakom kryssarmaskinerierna beskrivs [[kryssmask|här.]] | ||
| + | |||
| + | === Maskiner till handelsfartyg === | ||
| + | |||
| + | Det blev Kockums som placerade en första order hos DLÃ… på ett civilt ångturbinmaskineri 1951. Det var i en tid av stagnation i bolaget där utvecklingen stannat av. Bristande teknisk utveckling under lång tid innebar att de Lavals Ã…ngturbin låg långt efter de ledande internationella konkurrenterna. Trots detta lyckades man leverera pålitliga maskiner, som efterhand kunde utvecklas och ta plats på marknaden. | ||
| + | |||
| + | [[pemaskineriet|P-maskineriet]] | ||
| + | |||
| + | Det skulle dock dröja till en bit in på 1960-talet innan man i det fusionerade bolaget STAL-LAVAL kunde komma ifatt och förbi sina värsta konkurrenter. Om detta kan man läsa [[marinturbiner|här.]] | ||
| + | |||
| + | ==== Centrifugalpumpar ==== | ||
| + | |||
| + | De Lavals CentriFugalpumpar | ||
| + | |||
| + | [[turbinhistoria|Ã…ter till startsidan]] | ||
| + | |||
| + | ++++ Bifogade filer / Attachments | | ||
| + | ^ Filename ^ Comment ^ Uploaded by ^ | ||
| + | | {{wiki: | ||
| + | | {{wiki: | ||
| + | | {{wiki: | ||
| + | | {{wiki: | ||
| + | | {{wiki: | ||
| + | | {{wiki: | ||
| + | | {{wiki: | ||
| + | | {{wiki: | ||
| + | ++++ | ||
| + | |||
delaval