delaval

Link to this comparison view

Both sides previous revision Previous revision
delaval [2026/09/12 16:03] – external edit 127.0.0.1delaval [2026/09/13 16:08] (current) – external edit 127.0.0.1
Line 1: Line 1:
----++++++ ---++ ---+ {{wiki:stalklubben.org:delaval:laval.jpg|Laval.jpeg}} ---+ ---+ ---+ Aktiebolaget de Lavals Ã…ngturbin ---++ Inledning och bakgrund+======  ======
  
-Gustaf Patrik de Laval (1845-1913) föddes i Orsa och var son till en lantmätare och officer. Han tog studenten i Uppsala 1863 och avlade tre år senare examen tid KTHs föregångare Teknologiska Institutet. Därefter doktorerade han i Uppsala i kemi med examen 1872. Ã…r 1876 anställdes han vid Klosters bruk där hans uppfinningar separatorn, ångturbinen och Laval-munstycket kom till. ---+++ Världens första ångturbin+====== Aktiebolaget de Lavals Ã…ngturbin ====== 
 + 
 +===== Inledning och bakgrund ===== 
 + 
 +Gustaf Patrik de Laval (1845-1913) föddes i Orsa och var son till en lantmätare och officer. Han tog studenten i Uppsala 1863 och avlade tre år senare examen tid KTHs föregångare Teknologiska Institutet. Därefter doktorerade han i Uppsala i kemi med examen 1872. Ã…r 1876 anställdes han vid Klosters bruk där hans uppfinningar separatorn, ångturbinen och Laval-munstycket kom till. 
 + 
 +==== Världens första ångturbin ====
  
 De Laval hade redan 1876 börjat skissa på en turbinlösning till sin andra viktiga uppfinning, separatorn, men det skulle dröja till 1883 innan den förverkligades. Det blev en ren reaktionsturbin efter samma princip som Herons ångkula. En snabbgående- 7000 rpm -S-formad turbin drev separatorn via en vänstergängad snäcka med utväxlingen 45:1. Turbinens rotor var av mässing och 310 mm i diameter. Den här enkla turbinen blev den första industriellt tillverkade ångturbinen i världen. De Laval hade redan 1876 börjat skissa på en turbinlösning till sin andra viktiga uppfinning, separatorn, men det skulle dröja till 1883 innan den förverkligades. Det blev en ren reaktionsturbin efter samma princip som Herons ångkula. En snabbgående- 7000 rpm -S-formad turbin drev separatorn via en vänstergängad snäcka med utväxlingen 45:1. Turbinens rotor var av mässing och 310 mm i diameter. Den här enkla turbinen blev den första industriellt tillverkade ångturbinen i världen.
Line 7: Line 13:
 Det skulle dock dröja till 1889 innan de Lavals snabbroterande enhjuliga växlade ångturbin presenterades. Det skulle dock dröja till 1889 innan de Lavals snabbroterande enhjuliga växlade ångturbin presenterades.
  
-I museet finns en liten modell som visar principen för den S-formade turbinen och dess snäckreduktion. ---++ ---++ Aktiebolaget de Lavals Ã…ngturbin+I museet finns en liten modell som visar principen för den S-formade turbinen och dess snäckreduktion. 
 + 
 +===== Aktiebolaget de Lavals Ã…ngturbin =====
  
 Gustaf de Laval bildade redan 1890 ett enskilt bolag, Doktor Gustaf de Lavals Ã…ngturbinfabrik, och här kom han att exploatera sin ångturbinuppfinning. Bolaget kom senare att ersättas av ett aktiebolag – __AB de Lavals Ã…ngturbin__. Gustaf de Laval bildade redan 1890 ett enskilt bolag, Doktor Gustaf de Lavals Ã…ngturbinfabrik, och här kom han att exploatera sin ångturbinuppfinning. Bolaget kom senare att ersättas av ett aktiebolag – __AB de Lavals Ã…ngturbin__.
Line 15: Line 23:
 Senare tillverkade man också *råoljemotorer* av egen konstruktion, och 1929 övertog man även motortillverkningen från Bergsunds Mekaniska Verkstad i Stockholm. Motorerna såldes under namnet Laval-Bergsund till bl a Marinen, men också på export fram till 1950-talet. Mer om denna tillverkning kan man läsa [[https://docplayer.se/217895150-bergsunds-mekaniska-verkstad-del-3.html|här]] Senare tillverkade man också *råoljemotorer* av egen konstruktion, och 1929 övertog man även motortillverkningen från Bergsunds Mekaniska Verkstad i Stockholm. Motorerna såldes under namnet Laval-Bergsund till bl a Marinen, men också på export fram till 1950-talet. Mer om denna tillverkning kan man läsa [[https://docplayer.se/217895150-bergsunds-mekaniska-verkstad-del-3.html|här]]
  
-<em>{{wiki:stalklubben.org:delaval:dela_fasad.jpg|DeLa_fasad.jpeg}}</em>+//{{wiki:stalklubben_org:delaval:dela_fasad.jpg|DeLa_fasad.jpeg}}//
  
----++ Ã…ngkraftens pionjärtid i Sverige+===== Ã…ngkraftens pionjärtid i Sverige =====
  
 Gustaf de Lavals Ã…ngturbinfabrik var tidigt ute när Sverige elektrifierades med ångkraft, vilket man kan läsa om här: AngKraftverk. Gustaf de Lavals Ã…ngturbinfabrik var tidigt ute när Sverige elektrifierades med ångkraft, vilket man kan läsa om här: AngKraftverk.
  
----++ Affärsupplägg och licenstagare+===== Affärsupplägg och licenstagare =====
  
 Gustaf de Laval skaffade sig genast licenstagare till sin nya uppfinning. Det första verksamhetsåret fick Société Maison Bréguet i Frankrike licens på de enhjuliga turbinerna liksom de Lavals eget bolag i Paris. Två år senare kom tyska Maschinenbau-Anstalt Humboldt till, nuvarande Deutz AG, liksom John Cockerill i Belgien. Runt sekelskiftet 1900 tillkom ytterligare bolag i eget namn i bl a USA och England. Gustaf de Laval skaffade sig genast licenstagare till sin nya uppfinning. Det första verksamhetsåret fick Société Maison Bréguet i Frankrike licens på de enhjuliga turbinerna liksom de Lavals eget bolag i Paris. Två år senare kom tyska Maschinenbau-Anstalt Humboldt till, nuvarande Deutz AG, liksom John Cockerill i Belgien. Runt sekelskiftet 1900 tillkom ytterligare bolag i eget namn i bl a USA och England.
Line 27: Line 35:
 Redan 1894 tillförde Bréguet ett extra turbinsteg för att ta tillvara den höga utloppsenergin från Lavalturbinen. Från 1901 byggde man flerstegs ångturbiner, system Bréguet-Laval. De kom också att leverera den första Laval-turbinen till Edison i New York, USA redan 1896. Redan 1894 tillförde Bréguet ett extra turbinsteg för att ta tillvara den höga utloppsenergin från Lavalturbinen. Från 1901 byggde man flerstegs ångturbiner, system Bréguet-Laval. De kom också att leverera den första Laval-turbinen till Edison i New York, USA redan 1896.
  
-Några licenstagare: ---++ Ã…r Företagsnamn Land+Några licenstagare: 
 + 
 +===== Ã…r Företagsnamn Land =====
  
 1893 Société Maison Bréguet Frankrike m kolonier 1893 Société Maison Bréguet Frankrike m kolonier
Line 51: Line 61:
 "1902 The English _De Laval Steam Turbine Co_ was said "to be practically part of Greenwood and Batley's business" but because of the interest of the Swedish parent the accounts were kept separate." "1902 The English _De Laval Steam Turbine Co_ was said "to be practically part of Greenwood and Batley's business" but because of the interest of the Swedish parent the accounts were kept separate."
  
----+++ Samarbete med ASEA+==== Samarbete med ASEA ====
  
-AB de Laval Ã…ngturbin etablerade samarbete med ASEA redan 1888. Man bildade då ett samägt bolag, NAEA, med syfte att bygga, äga och driva elektricitetsverk. Mer om detta [[angkraftverk|här]]. De Laval kom tidigt att köpa sina elgeneratorer från ASEA. ---+++ AB Zander & Ingeström - försäljningskanalen i Sverige+AB de Laval Ã…ngturbin etablerade samarbete med ASEA redan 1888. Man bildade då ett samägt bolag, NAEA, med syfte att bygga, äga och driva elektricitetsverk. Mer om detta [[angkraftverk|här]]. De Laval kom tidigt att köpa sina elgeneratorer från ASEA.
  
-Aktiebolaget Zander & Ingeström bildades 1898 av två civilingenjörer som tidigare varit anställda vid AB de Lavals Ã…ngturbin. Bolaget blev från starten DLÃ…s försäljningskanal i Sverige och kom att spela stor roll i spridningen av de Lavals ångturbiner över hela landet. Se vidare avsnittet om [[centrifugalpumpar|centrifugalpumparna]]. ---+++ Konkurrensen växer+==== AB Zander & Ingeström - försäljningskanalen i Sverige ==== 
 + 
 +Aktiebolaget Zander & Ingeström bildades 1898 av två civilingenjörer som tidigare varit anställda vid AB de Lavals Ã…ngturbin. Bolaget blev från starten DLÃ…s försäljningskanal i Sverige och kom att spela stor roll i spridningen av de Lavals ångturbiner över hela landet. Se vidare avsnittet om [[centrifugalpumpar|centrifugalpumparna]]. 
 + 
 +==== Konkurrensen växer ====
  
 Samtida med Gustaf de Laval utvecklade Charles A. Parsons i England flerstegs axialturbiner av reaktionstyp. Hans konstruktioner hade många steg men också lägre varvtal. En avgörande skillnad var att turbinerna kunde byggas för allt högre effekter i takt med den växande elekrifieringen. De Lavals enhjuliga turbiner hade en effektgräns på 300 till 500 hk och konstruerades ursprungligen för enskilda företag eller byggnader. Även de andra pionjärerna som Rateau, Curtis och Zoelly kom tidigt att konstruera flerstegsturbiner. Samtida med Gustaf de Laval utvecklade Charles A. Parsons i England flerstegs axialturbiner av reaktionstyp. Hans konstruktioner hade många steg men också lägre varvtal. En avgörande skillnad var att turbinerna kunde byggas för allt högre effekter i takt med den växande elekrifieringen. De Lavals enhjuliga turbiner hade en effektgräns på 300 till 500 hk och konstruerades ursprungligen för enskilda företag eller byggnader. Även de andra pionjärerna som Rateau, Curtis och Zoelly kom tidigt att konstruera flerstegsturbiner.
Line 63: Line 77:
 Trots detta kunde man tillverka och sälja de enhjuliga maskinerna i minskande antal fram till 1953. Man kan konstatera att den första licenstagaren, Bréguet genast såg potentialen i att addera steg till den enhjuliga Laval-turbinen, något som inte tycks ha observerats eller anammats i Sverige. Trots detta kunde man tillverka och sälja de enhjuliga maskinerna i minskande antal fram till 1953. Man kan konstatera att den första licenstagaren, Bréguet genast såg potentialen i att addera steg till den enhjuliga Laval-turbinen, något som inte tycks ha observerats eller anammats i Sverige.
  
----++ Teknologier ---+++ Stationära ångturbiner+===== Teknologier ===== 
 + 
 +==== Stationära ångturbiner ====
  
 [[enhjuligaimpulsturbiner|Enhjuliga]] impulsturbiner för stationär drift och som hjälpkraft i fartyg. [[enhjuligaimpulsturbiner|Enhjuliga]] impulsturbiner för stationär drift och som hjälpkraft i fartyg.
Line 75: Line 91:
 Turbinen vid [[kraftverksturbiner|Ã…gesta]] kärnkraftvärmeverk Turbinen vid [[kraftverksturbiner|Ã…gesta]] kärnkraftvärmeverk
  
-Helsingforsturbinen ---+++ Marina ångturbiner+Helsingforsturbinen
  
-Gustaf de Laval hade skissat på ångturbiner till fartyg redan 1892, men det skulle dröja till 1915 innan man kunde presentera en gångbar lösning. Den kom fram i samband med utvecklingen av Laval Multiplerna. ---+++++==== Marina ångturbiner ====
  
-{{wiki:stalklubben.org:delaval:orlogsftg.jpg|orlogsftg.jpeg}}+Gustaf de Laval hade skissat på ångturbiner till fartyg redan 1892, men det skulle dröja till 1915 innan man kunde presentera en gångbar lösning. Den kom fram i samband med utvecklingen av Laval Multiplerna. 
 + 
 +{{wiki:stalklubben_org:delaval:orlogsftg.jpg|orlogsftg.jpeg}}
  
 Ã…r 1914 beslutade svenska flottan att nästa jagarserie skulle förses med växlade ångturbinmaskiner. De Lavals Ã…ngturbin fick i uppdrag att ta fram ett lämpligt fartygsmaskineri, och detta blev sedan en stor framgång. Ledande tekniker i detta arbete var civilingenjören Wilhelm F. A. Nordström, som lyckades övertyga fartygsexpertisen om fördelarna med de Lavals växlade turbiner över utländska fabrikat. Han blev sedermera mångårig VD för bolaget. Ã…r 1914 beslutade svenska flottan att nästa jagarserie skulle förses med växlade ångturbinmaskiner. De Lavals Ã…ngturbin fick i uppdrag att ta fram ett lämpligt fartygsmaskineri, och detta blev sedan en stor framgång. Ledande tekniker i detta arbete var civilingenjören Wilhelm F. A. Nordström, som lyckades övertyga fartygsexpertisen om fördelarna med de Lavals växlade turbiner över utländska fabrikat. Han blev sedermera mångårig VD för bolaget.
Line 89: Line 107:
 C.a 60 fartyg inom de svenska, norska och danska flottorna hade försetts med turbinmaskinerier från de Lavals Ã…ngturbin fram till mitten av 1940-talet. C.a 60 fartyg inom de svenska, norska och danska flottorna hade försetts med turbinmaskinerier från de Lavals Ã…ngturbin fram till mitten av 1940-talet.
  
-En ingående beskrivning av ett sådant maskineri i de svenska stadsjagarna finns [[jagarepoken|här]]. ---++++ Navalatom och projekt Neptun+En ingående beskrivning av ett sådant maskineri i de svenska stadsjagarna finns [[jagarepoken|här]]. 
 + 
 +=== Navalatom och projekt Neptun ===
  
 I mitten av 1950-talet engagerdes DLÃ… i ett projekt för atomdrivna fartyg och ledde arbetsgruppen I mitten av 1950-talet engagerdes DLÃ… i ett projekt för atomdrivna fartyg och ledde arbetsgruppen
  
-NavalAtom. ---++++ Teknologier+NavalAtom. 
 + 
 +=== Teknologier ===
  
 Teknologierna bakom de Lavals jagarmaskinerier beskrivs närmare [[jagarmaskinerier|här.]] Teknologierna bakom de Lavals jagarmaskinerier beskrivs närmare [[jagarmaskinerier|här.]]
Line 99: Line 121:
 Teknologierna bakom kryssarmaskinerierna beskrivs [[kryssmask|här.]] Teknologierna bakom kryssarmaskinerierna beskrivs [[kryssmask|här.]]
  
----++++ Maskiner till handelsfartyg+=== Maskiner till handelsfartyg ===
  
 Det blev Kockums som placerade en första order hos DLÃ… på ett civilt ångturbinmaskineri 1951. Det var i en tid av stagnation i bolaget där utvecklingen stannat av. Bristande teknisk utveckling under lång tid innebar att de Lavals Ã…ngturbin låg långt efter de ledande internationella konkurrenterna. Trots detta lyckades man leverera pålitliga maskiner, som efterhand kunde utvecklas och ta plats på marknaden. Det blev Kockums som placerade en första order hos DLÃ… på ett civilt ångturbinmaskineri 1951. Det var i en tid av stagnation i bolaget där utvecklingen stannat av. Bristande teknisk utveckling under lång tid innebar att de Lavals Ã…ngturbin låg långt efter de ledande internationella konkurrenterna. Trots detta lyckades man leverera pålitliga maskiner, som efterhand kunde utvecklas och ta plats på marknaden.
Line 107: Line 129:
 Det skulle dock dröja till en bit in på 1960-talet innan man i det fusionerade bolaget STAL-LAVAL kunde komma ifatt och förbi sina värsta konkurrenter. Om detta kan man läsa [[marinturbiner|här.]] Det skulle dock dröja till en bit in på 1960-talet innan man i det fusionerade bolaget STAL-LAVAL kunde komma ifatt och förbi sina värsta konkurrenter. Om detta kan man läsa [[marinturbiner|här.]]
  
----+++ Centrifugalpumpar+==== Centrifugalpumpar ====
  
 De Lavals CentriFugalpumpar De Lavals CentriFugalpumpar
Line 113: Line 135:
 [[turbinhistoria|Ã…ter till startsidan]] [[turbinhistoria|Ã…ter till startsidan]]
  
- +++++ Bifogade filer / Attachments |
-++ Bifogade filer / Attachments +++
 ^ Filename ^ Comment ^ Uploaded by ^ ^ Filename ^ Comment ^ Uploaded by ^
-| {{wiki:stalklubben.org:delaval:34an_m.jpg|34an_m.jpg}} | - | LouiseNilsson | +| {{wiki:stalklubben_org:delaval:34an_m.jpg|34an_m.jpg}} | - | LouiseNilsson | 
-| {{wiki:stalklubben.org:delaval:34an_bestllning.pdf|34an_bestllning.pdf}} | - | IngvarArvidsson | +| {{wiki:stalklubben_org:delaval:34an_bestllning.pdf|34an_bestllning.pdf}} | - | IngvarArvidsson | 
-| {{wiki:stalklubben.org:delaval:34order.png|34order.PNG}} | Inskannad bild på beställning av 34 | MaartenMaartensson | +| {{wiki:stalklubben_org:delaval:34order.png|34order.PNG}} | Inskannad bild på beställning av 34 | MaartenMaartensson | 
-| {{wiki:stalklubben.org:delaval:34an_skylt.jpg|34an_skylt.jpg}} | - | MaartenMaartensson | +| {{wiki:stalklubben_org:delaval:34an_skylt.jpg|34an_skylt.jpg}} | - | MaartenMaartensson | 
-| {{wiki:stalklubben.org:delaval:dela_fasad.jpg|DeLa_fasad.jpeg}} | - | IngvarArvidsson | +| {{wiki:stalklubben_org:delaval:dela_fasad.jpg|DeLa_fasad.jpeg}} | - | IngvarArvidsson | 
-| {{wiki:stalklubben.org:delaval:lavalogo.jpg|Lavalogo.jpeg}} | de Laval logo | IngvarArvidsson | +| {{wiki:stalklubben_org:delaval:lavalogo.jpg|Lavalogo.jpeg}} | de Laval logo | IngvarArvidsson | 
-| {{wiki:stalklubben.org:delaval:laval.jpg|Laval.jpeg}} | Laval | IngvarArvidsson | +| {{wiki:stalklubben_org:delaval:laval.jpg|Laval.jpeg}} | Laval | IngvarArvidsson | 
-| {{wiki:stalklubben.org:delaval:orlogsftg.jpg|orlogsftg.jpeg}} | - | IngvarArvidsson |+| {{wiki:stalklubben_org:delaval:orlogsftg.jpg|orlogsftg.jpeg}} | - | IngvarArvidsson | 
 +++++ 
  
  • delaval.1789229001.txt.gz
  • Last modified: 2026/09/12 16:03
  • by 127.0.0.1