| turbinlok [2026/09/10 19:41] – Migrated from Foswiki (v1.0) migrator | turbinlok [2026/09/13 16:08] (current) – external edit 127.0.0.1 | ||
|---|---|---|---|
| Line 1: | Line 1: | ||
| + | -- Main.IngvarArvidsson - 2024-10-14 | ||
| + | |||
| + | ====== Turbinångloket- Bröderna Ljungströms satsning efter STAL ====== | ||
| + | |||
| + | ===== Experimentverkstaden i Gåshaga, Lidingö ===== | ||
| + | |||
| + | När ASEA köpt upp aktiemajoriteten i STAL lämnade bröderna Ljungström företaget för att fokusera på andra uppfinningar i det egna bolaget AB Ljungströms Ã…ngturbin (ALÃ…). Verksamheten flyttade till Gåshaga på Lidingö, där en ny experimentverkstad, | ||
| + | |||
| + | ===== Turbinlok med kondensor ===== | ||
| + | |||
| + | I museets arkiv finns en del dokument och bilder om dessa lok. Det framgår att loken drevs av axiella, växlade ångturbiner, | ||
| + | |||
| + | Det första turbinloket provkördes 1921. Det vidareutvecklades till en andra version med roterande luftförvärmare och proven fortsatte. Verksamheten i Gåshaga pågick till omkr 1925, och där jobbade ca 70 anställda. Därefter hyrde man ut verkstaden under många år, från 1927. Först 1972 revs byggnaden, vilket skedde genom sprängning. | ||
| + | |||
| + | 1927 beställde SJ ett turbinlok av Nohab, som nu fått licens av ALÃ…. Loket fick byggnr 1730, hade en effekt av 2000 hk och kördes i reguljär trafik för SJ, med beteckning Litt. Ã… 1474. Detta lok hade en del tillförlitlighetsproblem. | ||
| + | |||
| + | {{wiki: | ||
| + | |||
| + | Det första turbinloket, | ||
| + | |||
| + | ==== Roterande luftförvärmare ==== | ||
| + | |||
| + | Det var i lokprojektet som Fredrik Ljungström fick idén till den roterande luftförvärmaren, | ||
| + | |||
| + | ==== Ã…ngturbinen ==== | ||
| + | |||
| + | Ã…ngturbinen var en axiell, kombinerad aktions- och reaktionsturbin med två impulssteg följt av en trumrotor med totat 15 steg. Det sista steget hade två koncentriska skovelringar, | ||
| + | |||
| + | {{wiki: | ||
| + | |||
| + | Snittritning lokturbin omkr 1922. | ||
| + | |||
| + | {{wiki: | ||
| + | |||
| + | ===== Mottrycksloken ===== | ||
| + | |||
| + | Senare utvecklade ALÃ…, under ledning av överingenjör Alf Lysholm, ett förenklat turbinlok utan kondensor och luftförvärmare, | ||
| + | |||
| + | Alf Lysholm beskrev dessa lok i Teknisk Tidskrift, häfte 1, januari 1933, som finns här: | ||
| + | |||
| + | https:// | ||
| + | |||
| + | ==== LMS Turbomotive 6202 Princess Anne ==== | ||
| + | |||
| + | ALÃ… och Alf Lysholms lyckade konstruktion av mottrycksloket kom att sprida sig till Storbritannien, | ||
| + | |||
| + | AB Ljungströms Ã…ngturbin hade också planer på ännu starkare turbinlok, upp till 8000 hk och 87 tons dragkraft, dvs mer än fyra gånger dragkraften i det lok som besökte Finspång nedan. | ||
| + | |||
| + | På Ã…ngans Dag 1987 besöktes Finspång av turbinloket nr 71 från Grängesberg, | ||
| + | |||
| + | {{wiki: | ||
| + | |||
| + | {{wiki: | ||
| + | |||
| + | Turbinlok nr 71, Litt. M3t, besöker Finspång sommaren 1987. Foto: Ingvar Arvidsson | ||
| + | |||
| + | Turbinlokens era under 1920- och 30-talen blev kort allt eftersom järnvägen elektrifierades. | ||
| + | |||
| + | Det finns mycket skrivet om dessa lok. Nedanstående bok ger en detaljerad historieskrivning av den korta men intressanta turbinloksepoken. | ||
| + | |||
| + | Forsberg, Bernt: -Ã…ngturbinlok. Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 72. ISBN 91-85098-91-4. | ||
| + | |||
| + | Teknisk Tidskrift hade en intressant översiktsartikel om turbinlok år 1928: | ||
| + | |||
| + | https:// | ||
| + | |||
| + | --ooo-- | ||
| + | |||
| + | ++++ Bifogade filer / Attachments | | ||
| + | ^ Filename ^ Comment ^ Uploaded by ^ | ||
| + | | {{wiki: | ||
| + | | {{wiki: | ||
| + | | {{wiki: | ||
| + | | {{wiki: | ||
| + | | {{wiki: | ||
| + | | {{wiki: | ||
| + | ++++ | ||
| + | |||
turbinlok